Av gudarna som bodde i Asgård var Oden den störste och främste och många av de andra gudarna kallade honom sin far. Han hade fler namn än någon människa kunde hålla reda på - så många var de goda gärningar efter vilka människorna hade uppkallat honom.

Oden färdades ofta omkring bland människor, än till fots som en gammal enögd man, än till häst på den åttafotade Sleipner. Han ledde de stora krig, i vilka mäktiga kungar och erövrare stred om makt och rike, och han bestämde vem som skulle segra och vem som skulle stanna kvar i Valhall.

Oden var vis och djupsinnig. Han kunde kväda och tolka runor och visste allt som hade skett i gångna tider.

Oden hade bara ett öga, och det sägs att han hade givit det andra i pant till Mimer för att få dricka ur vishetens källa, Mimers brunn vid Yggdrasils rötter.

Odens hade två korpar; Hugin och Munin, som i gryningen flög ut i världen och som vid middagstid återvände för att berätta för Oden vad de sett.

En dvärg hade på uppdrag av Loke smitt två gåvor tilll Oden, spjutet Gunger samt ringen Draupner, det berättas att var nionde natt droppade åtta ringar från den lika tjocka som den själv.